För hästägare2022-08-15T13:12:19+00:00

För hästägare

Kvarka är en övre luftvägsinfektion som är mycket smittsam och orsakas av bakterien Streptococcus equi. Sjukdomen kan ge förkylningssymptom, feber, hosta och variga bölder i huvudets och halsens lymfknutor. Utöver ett stort lidande hos drabbade hästar, leder sjukdomen till svåra ekonomiska konsekvenser inom hästnäringen.

Hos en del av hästarna kvarstår infektionen i luftsäckarna även efter att hästen tillfrisknat och de blir tysta smittspridare av bakterien.

I Sverige har vi mellan 2015-2020 haft i genomsnitt 76 kvarka-utbrott om året och dessa kontrolleras främst genom smittskyddsåtgärder.

Läs vidare om vad vi tillsammans kan göra för att sprida kunskap och skapa förståelse för hur vi kan förebygga och minska effekterna av kvarka.

För hästägare

VAD ÄR KVARKA?2022-03-24T20:05:20+00:00

Kvarka är en övre luftvägsinfektion som är mycket smittsam och orsakas av bakterien Streptococcus equi. Sjukdomen kan ge förkylningssymptom, feber, hosta och variga bölder i huvudets och halsens lymfknutor. Utöver ett stort lidande hos drabbade hästar, leder sjukdomen till svåra ekonomiska konsekvenser inom hästnäringen.

Hos en del av hästarna kvarstår infektionen i luftsäckarna även efter att hästen tillfrisknat och de blir tysta smittspridare av bakterien.

I Sverige har vi mellan 2015-2020 haft i genomsnitt 76 kvarka-utbrott om året och dessa kontrolleras främst genom smittskyddsåtgärder.

Läs vidare om vad vi tillsammans kan göra för att sprida kunskap och skapa förståelse för hur vi kan förebygga och minska effekterna av kvarka.

VAD BEHÖVER DU VETA OM KVARKA?2022-03-25T12:22:20+00:00

Kliniska symtom på kvarka:

  • Feber (kroppstemperatur >38,5°C).
  • Näsflöde.
  • Hosta.
  • Nedsatt allmäntillstånd.
  • Nedsatt foderlust.
  • Bölder i huvudets och halsens lymfknutor (och i sällsynta fall på andra ställen, så kallad ”kastad kvarka”).
  • Upp till 100% smittsamhet och 10% dödlighet (vid höga smittdoser). Den genomsnittliga dödligheten ligger dock på 1-2%. PATOGENES: SÅ SMITTAR S. EQUI Filmen visar hur hästar infekteras av S. equi, och bakteriens beteende när den väl har trängt in i hästens kropp.

Patogenes: så smittar s. equi

Filmen visar hur hästar infekteras av S. equi, och bakteriens beteende när den väl har trängt in i hästens kropp.

Smittbärare: s. equis hemliga vapen för att bli persistent i populationer

HUR FÖREBYGGER MAN KVARKA?2022-08-15T13:15:30+00:00

Eftersom utbrott av kvarka kan få så allvarliga konsekvenser, såväl för djurens välbefinnande som ekonomiskt, är förebyggande åtgärder för att minska risken för infektion definitivt att föredra framför att behöva hantera ett utbrott. Generellt är smittskyddsrutiner och vaccination två viktiga förebyggande åtgärder som kompletterar varandra i kampen mot infektionssjukdomar.

Genom att lära dig din hästs normalvärden kan du snabbt känna igen tecken på sjukdom och ta till relevanta åtgärder.

Vilka är de viktigaste smittskyddsåtgärderna för att förebygga kvarka och andra infektionssjukdomar hos hästar?

Generella rekommendationer:
  • Stalla upp hästarna i mindre enheter om det är en stor anläggning. Gruppera unghästar, dräktiga ston och tävlingshästar för sig.
  • Låt hästarna gå i mindre grupper utomhus och undvik direktkontakt med andra grupper genom att ha dubbla staket.
  • Rengör vattenkar regelbundet.
  • Ha personlig utrustning för anläggningens hästar, t.ex träns och ryktborstar.
  • Upprätta en plan för vaccinationer, träckprovtagning och avmaskning. Fråga din veterinär om råd.
  • Upprätta en stalljournal där hästens temperatur, behandlingar, avmaskningar och vaccinationer noteras.
  • Se till att det finns möjlighet att tvätta händerna!
  • Använd lädergrimmor istället för nylongrimmor.
  • Kontrollera hästarnas temperatur regelbundet. Gärna en gång dagligen.
Nya hästar på anläggningen:
  • Se till att det finns ett ankomststall eller annan möjlighet att sätta nytillkomna hästar på gården i karantän i minst tre veckor.
  • Identifiera hästar som utsatts för kvarka genom blodprov och provtagning av luftsäckar, helst innan djuren anländer eller under karantänperioden.Kontrollera temperaturen på hästarna i karantän två gånger dagligen.
  • Hästar som kommer till gården på tillfälligt besök ska ha lämnat hästägarförsäkran och ska inte tillåtas att ha kontakt med hästar som bor på gården.
Hästevenemang/Tävlingar
  • Använd egen transport eller endast väl rengjord/desinficerad transport
  • Låna inte andras vattenhinkar och låna aldrig ut din egen vattenhink. Vid påfyllning av hink, låt inte slangen vidröra vattnet.
  • Låt inte hästen ha kontakt med andra hästar.
  • Vattenkopp och krubba ska vara väl rengjorda och desinficerade
  • Tvätta händerna om du varit i kontakt med andra hästar. Låt inga främmande människor röra din häst utan att ha tvättat händerna innan.

I filmen nedan får du veta mer om smittskyddsåtgärder som kan bidra till att förebygga kvarka.

Vilka fördelar ger vaccination mot infektionssjukdomar?

Vaccination mot infektionssjukdomar hos häst kan:

  • Lindra de kliniska symtomen.
  • Minska sjukdomsspridningen.
  • Ge både de enskilda hästarna och gården som helhet ett bättre skydd.
  • Minska risken för att hästarna smittas av infektionssjukdomar när de transporteras eller deltar i hästevenemang.

Syftet med vaccination är att skydda det enskilda djuret mot smitta eller allvarlig sjukdom om det ändå infekteras, men också att minska smittspridning i allmänhet genom att minska antalet individer som blir smittsamma – så kallad flockimmunitet.

Vad är diva och varför är det viktigt?

Förkortningen DIVA står för ”Differentiate Infected from Vaccinated Animals”, det vill säga att det går att särskilja smittade djur från vaccinerade. Hästar som erhållit vaccin med DIVA-egenskaper kan delta i evenemang och försäljningar eller flyttas mellan gårdar precis som vanligt, utan att ge positiva testsvar, såvida djuren inte har exponerats för smittan i fråga. Detta fyller en viktig funktion i smittskyddsarbetet.

Vanliga frågor om vaccination

– För vilka hästar är risken att drabbas av infektionssjukdomar störst?

Unga och gamla individer som smittas löper störst risk för allvarliga sjukdomsförlopp, men alla hästar kan drabbas. Att vaccinera sårbara hästar kan hjälpa till att skydda dem från onödigt lidande. Vidare är vaccination definitivt att rekommendera inför tävlingar, försäljning eller eventuella smittspridningstillfällen, liksom för hästar i områden med konstaterade sjukdomsutbrott.

– Ska jag vaccinera alla hästar på gården?

Om alla gårdens hästar vaccineras ökar flockimmuniteten, vilket leder till att smittspridningsrisken minskar.

– Måste jag sätta hästen i karantän om jag flyttar den mellan olika gårdar?

Det finns en rad olika infektionssjukdomar som kan drabba hästar. Hur mottaglig din häst är, beror på olika faktorer såsom allmäntillstånd, ålder och vaccinationsstatus. Det rekommenderas därför alltid att kombinera vaccination med andra smittskyddsåtgärder för att minska risken för smitta och allvarlig sjukdom. Fråga din veterinär om råd!

– Kan jag rida/tävla med hästen direkt efter vaccination?

Generellt brukar man rekommendera att hästen inte ska motioneras under två-tre dagar efter vaccination. En kortvarig feber efter vaccinationen är inget ovanligt, det avspeglar aktiveringen av immunförsvaret. Om din häst drabbas av biverkningar ska dessa rapporteras till Läkemedelsverket, ansvarig veterinär, eller direkt till det läkemedelsföretag som tillverkar vaccinet.

HUR HANTERAR MAN ETT UTBROTT OCH HUR BEHANDLAS KVARKA?2022-06-30T12:35:17+00:00

Tips & råd för hästägare

Om det värsta skulle ske och smitta ändå tar sig in i stallet, är det bra att ha en beredskapsplan redo.

Vid sjukdomsutbrott:

  • Agera omedelbart!
  • Stoppa alla hästtransporter till och från gården.
  • Isolera samtliga hästar i förebyggande syfte medan du kontaktar veterinär och beställer provtagning.
  • Använd ”trafikljussystemet” för att dela in hästarna i grupper och minska smittorisken för övriga hästar på gården och i närområdet.
  • Håll utkik efter kliniska symtom. Ta temperaturen på alla hästar minst två gånger om dagen. Hästar som har en temperatur som överstiger 38,5 °C ska sättas i karantän omedelbart.
  • Sjuka hästar ska helst inte hanteras av samma person som hanterar friska hästarna. Tänk på att smitta kan ske genom kläder och utrustning. Det är viktigt att byta kläder och att inte blanda utrustning mellan de olika grupperna.
  • Sätt upp skyltar med tydlig information.

Efter sjukdomsutbrott

  • Rengör stallet efter utbrott.
  • Hitta och behandla tysta smittbärare.
  • Se över hästarnas vaccinationsstatus och rådgör med veterinär så att alla hästar har relevant skydd

Tips & råd för hästägare

Trafikljussystemet:

RÖD GRUPP
Isolera omedelbart hästar som har kliniska symptom. Tänk på att inte sprida smittan till hästar i den gula och gröna gruppen genom t.ex. utrustning och kläder. Tvätta händerna noga mellan hantering av olika hästar.

GUL GRUPP
Alla hästar som har varit i kontakt med hästar i den röda gruppen, men som inte utvecklat symptom, placeras i denna grupp och övervakas dagligen. Om någon häst plötsligt skulle visa symptom på klinisk sjukdom, flyttas den utan dröjsmål till den röda gruppen.

GRÖN GRUPP
Här placeras alla hästar som inte varit i kontakt med någon häst i den röda- eller gula gruppen. Om en häst skulle visa tecken på sjukdom, flyttas den direkt till den röda gruppen.

För att behålla smittskydd i minnet kan du ladda hem vår broschyr och ha tillgänglig i stallet.

Tips & råd för hästägare

Bör smittade hästar behandlas medicinskt?

Behandling av akuta fall

En del smittade hästar tillfrisknar utan behandling, men återhämtningsperioden är ganska lång – vanligen mellan tre och sex veckor, om inga komplikationer tillstöter. Om hästar som har exponerats för smitta tidigt behandlas med antibiotika (penicillin) kan det förhindra att bölder bildas.

Men:
  • Bölder i lymfknutor kan snabbt växa sig så stora att antibiotika inte kan tränga in tillräckligt djupt.
  • Behandling kan krävas under flera veckor, och infektionen kan ändå blossa upp igen när behandlingen upphör.
  • Behandling med antibiotika kan störa den naturliga immunprocessen.

Allvarliga fall kräver akutbehandling med antibiotika, kortikosteroider och/eller operation (trakeotomi).

Behandling av smittbärare

  • Konkrement avlägsnas fysiskt.
  • Bensylpenicillinprokain administreras i luftsäckarna.
  • Systemiska antibiotika ges under två veckor.
  • Upprepade endoskopier och sköljningar tills infektionsfrihet konstateras.
KVARKAS GLOBALA FÖREKOMST2022-03-25T12:49:37+00:00

Kvarka tillhör de vanligaste infektionssjukdomarna som diagnostiseras på hästar. Mellan 2016 och 2020 hade vi i genomsnitt 76 utbrott om året, i Sverige.

Vid vissa större utbrott kan hundratals hästar smittas, med avsevärda konsekvenser såväl ekonomiskt som när det gäller djurens välbefinnande.

Endast Island är fritt från kvarka.

Både hästarna och s. Equi (kvarka) är globetrotters

Hästar transporteras omkring i hela världen för hästevenemang och försäljningar. På så sätt kan även infektioner spridas globalt. Nyligen skapades en global plattform som ska övervaka S. equis genuppsättning. 670 isolat från 19 länder undersöktes. Detta unika projekt visade med en rad exempel hur S. equi sprids i hela världen, liksom vikten av att förebygga smittspridning genom smittskyddsrutiner och diagnostiska tester. Studien identifierade sex breda stammar (BAPS-typer) av S. equi, varav typen BAPS2 har uppstått i Europa och dominerar där (Mitchell m.fl., 2021, Microbal Genomics).

Argentina, utbrott 1

UK, utbrott 152

Förenade Arabemiraten, utbrott 2

Samma variant av S. equi återfanns i polohästar från Argentina, Förenade Arabemiraten och UK, vilket framhäver ett exempel på internationell spridning av S. equi.

HUR BEKRÄFTAS KVARKA DIAGNOSTISKT?2022-03-05T08:00:25+00:00

I diagrammet nedan beskrivs Odling, PCR och ELISA:

YTTERLIGARE UPPLYSNINGAR2022-04-29T11:41:55+00:00

Vad behöver du veta om kvarka?

Kliniska symtom på kvarka:

  • Feber (kroppstemperatur >38,5°C).
  • Nosflöde.
  • Hosta.
  • Nedsatt allmäntillstånd.
  • Nedsatt foderlust.
  • Bölder i huvudets och halsens lymfknutor (i sällsynta fall på andra ställen, så kallad ”kastad kvarka”).
  • Upp till 100% smittsamhet och 10% dödlighet (vid höga smittdoser). Den genomsnittliga dödligheten ligger dock på 1-2%. Filmen PATOGENES: SÅ SMITTAR S. EQUI nedan visar hur hästar infekteras av S. equi, och vad som händer i hästens kropp efter att den blivit smittad.

Patogenes: så smittar s. equi

Filmen visar hur hästar infekteras av S. equi, och bakteriens beteende när den väl har trängt in i hästens kropp.

Smittbärare: s. equis hemliga vapen för att bli BESTÄNDIG i HÄSTpopulationer

Hur förebygger
man kvarka?

Eftersom utbrott av kvarka kan få så allvarliga konsekvenser, såväl för djurens välbefinnande som ekonomiskt, är förebyggande åtgärder för att minska risken för infektion definitivt att föredra framför att behöva hantera ett utbrott. Generellt är smittskyddsrutiner och vaccination två viktiga förebyggande åtgärder som ofta kompletterar varandra i kampen mot infektionssjukdomar.

Genom att lära dig din hästs normalvärden kan du snabbt känna igen tecken på sjukdom och ta till relevanta åtgärder.

Vilka är de viktigaste smittskyddsåtgärderna för att förebygga kvarka och andra infektionssjukdomar hos hästar?

Generella rekommendationer:
  • Stalla upp hästarna i mindre enheter om det är en stor anläggning. Gruppera unghästar, dräktiga ston och tävlingshästar för sig.
  • Låt hästarna gå i mindre grupper utomhus och undvik direktkontakt med andra grupper genom att ha dubbla staket.
  • Rengör vattenkar regelbundet.
  • Ha personlig utrustning för anläggningens hästar, t.ex träns och ryktborstar.
  • Upprätta en plan för vaccinationer, träckprovtagning och avmaskning. Fråga din veterinär om råd.
  • Upprätta en stalljournal där hästens temperatur, behandlingar, avmaskningar och vaccinationer noteras.
  • Se till att det finns möjlighet att tvätta händerna!
  • Använd lädergrimmor istället för nylongrimmor.
  • Kontrollera hästarnas temperatur regelbundet. Gärna en gång dagligen.
Nya hästar på anläggningen:
  • Se till att det finns ett ankomststall eller annan möjlighet att sätta nytillkomna hästar på gården i karantän i minst tre veckor.
  • Identifiera hästar som utsatts för kvarka genom blodprov och provtagning av luftsäckar, helst innan djuren anländer eller under karantänperioden.Kontrollera temperaturen på hästarna i karantän två gånger dagligen.
  • Hästar som kommer till gården på tillfälligt besök ska ha lämnat hästägarförsäkran och ska inte tillåtas att ha kontakt med hästar som bor på gården.
Hästevenemang/Tävlingar
  • Använd egen transport eller endast väl rengjord/desinficerad transport
  • Låna inte andras vattenhinkar och låna aldrig ut din egen vattenhink. Vid påfyllning av hink, låt inte slangen vidröra vattnet.
  • Låt inte hästen ha kontakt med andra hästar.
  • Vattenkopp och krubba ska vara väl rengjorda och desinficerade
  • Tvätta händerna om du varit i kontakt med andra hästar. Låt inga främmande människor röra din häst utan att ha tvättat händerna innan.

I filmen nedan får du veta mer om preventionsåtgärder mot kvarka.

Vilka fördelar ger vaccination?

Vaccination mot kvarka kan:

  • Lindra de kliniska symtomen.
  • Minska antalet bölder och sjukdomsspridningen.
  • Ge både de enskilda hästarna och gården som helhet ett bättre skydd.
  • Minska risken för att hästarna smittas av kvarka när de transporteras eller deltar i hästevenemang.

Syftet med vaccination är att åstadkomma en optimal flockimmunitet, vilket blir fallet då en stor andel av populationen är vaccinerad. Det blir då svårt för smittan att spridas, eftersom bara ett fåtal djur kan bli infekterade och i sin tur sprida smittan vidare.

VAD ÄR DIVA OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Förkortningen DIVA står för ”Differentiate Infected from Vaccinated Animals”, det vill säga att det går att särskilja smittade djur från vaccinerade. Hästar som erhållit vaccin med DIVA-egenskaper kan delta i evenemang och försäljningar eller flyttas mellan gårdar precis som vanligt, utan att ge positiva testsvar (såvida inte djuren har exponerats för S. equi). Nyligen har ett nytt intramuskulärt vaccin mot kvarka lanserats som inte innehåller några levande eller dödade celler från S. equi, utan i stället aktiverar ett immunsvar hos hästen mot åtta viktiga proteiner. Till skillnad från tidigare vacciner genererar denna proteinbaserade verkningsmekanism inga positiva provsvar vid diagnostiska tester. Vaccinerade hästar kan således delta i evenemang och försäljningar eller flyttas mellan gårdar precis som vanligt, utan att ge positiva testsvar (såvida inte djuren har exponerats för S. equi).

VANLIGA FRÅGOR OM VACCINATION MOT KVARKA

– För vilka hästar är kvarka-risken störst?

Unga och gamla individer som smittas av S. equi löper störst risk för allvarliga sjukdomsförlopp. Att vaccinera dessa sårbara hästar skyddar dem från att infekteras av S. equi. Vidare är vaccination definitivt att rekommendera inför tävlingar, försäljning eller eventuella smittspridningstillfällen, liksom för hästar i områden med konstaterade kvarka-utbrott. Om alla gårdens hästar vaccineras så ökar flockimmuniteten, samtidigt som smittspridningsrisken minskar.

– Ska jag vaccinera mina hästar om det finns ett indexfall av kvarka på gården?

Det finns ett antal vaccinationsriktlinjer när utbrott konstateras eller högrisksituationer föreligger:

  • Hästar med kliniska symtom, och djur som kommer i kontakt med dem, bör inte vaccineras.
  • Vaccinerade hästar som inte kommit i kontakt med smittade djur:
  • >2 månader efter senaste dos: uppföljningsdoser maximerar immuniteten.
  • <2 månader efter senaste dos: uppföljningsdos behövs inte.
  • Ovaccinerade hästar: inled den första vaccinationsomgången, som ger ett partiellt skydd två veckor efter den andra dosen.
– Måste jag ändå sätta hästen i karantän om jag flyttar den mellan olika gårdar?

Det beror på vilken biosäkerhetspolicy den nya gården har, och på om hästen även har vaccinerats mot andra ekvina infektionssjukdomar som influensa och herpes. När det gäller kvarka finns det dock inte längre någon anledning att sätta vaccinerade hästar i karantän.

– Kommer min vaccinerade häst att generera positiva provsvar vid kvarka-testning?

Generellt brukar man rekommendera att hästen inte ska motioneras hårt under två-tre dagar efter vaccination. En kortvarig feber efter vaccination är inget ovanligt, det avspeglar aktiveringen av immunförsvaret. Om din häst drabbas av biverkningar ska dessa rapporteras till Läkemedelsverket, ansvarig veterinär, eller direkt till det läkemedelsföretag som tillverkar vaccinet.

– Kan jag rida/tävla med hästen direkt efter vaccinationen?

Generellt brukar man rekommendera att hästen inte ska motioneras under två-tre dagar efter vaccinationen. Det beror på om hästen reagerar på vaccinet genom förhöjd kroppstemperatur eller inte. En kortvarig feber efter vaccinationen är inget ovanligt – det avspeglar aktiveringen av immunförsvaret.

Tips & råd för hästägare

Hur hanterar man ett utbrott och hur behandlas kvarka?

Om det värsta skulle ske och smitta ändå tar sig in i stallet, är det bra att ha en beredskapsplan redo.

Vid sjukdomsutbrott:

  • Agera omedelbart!
  • Stoppa alla hästtransporter till och från gården.
  • Isolera samtliga hästar i förebyggande syfte medan du kontaktar veterinär och beställer provtagning.
  • Använd ”trafikljussystemet” för att dela in hästarna i grupper och minska smittorisken för övriga hästar på gården och i närområdet.
  • Håll utkik efter kliniska symtom. Ta temperaturen på alla hästar minst två gånger om dagen. Hästar som har en temperatur som överstiger 38,5 °C ska sättas i karantän omedelbart.
  • Sjuka hästar ska helst inte hanteras av samma person som hanterar friska hästarna. Tänk på att smitta kan ske genom kläder och utrustning. Det är viktigt att byta kläder och att inte blanda utrustning mellan de olika grupperna.
  • Sätt upp skyltar med tydlig information.

Efter sjukdomsutbrott

  • Rengör stallet efter utbrott.
  • Hitta och behandla tysta smittbärare.
  • Se över hästarnas vaccinationsstatus och rådgör med veterinär så att alla hästar har relevant skydd

Tips & råd för hästägare

Trafikljussystemet:

RÖD GRUPP
Isolera omedelbart hästar som har kliniska symptom. Tänk på att inte sprida smittan till hästar i den gula och gröna gruppen genom t.ex. utrustning och kläder. Tvätta händerna noga mellan hantering av olika hästar.

GUL GRUPP
Alla hästar som har varit i kontakt med hästar i den röda gruppen, men som inte utvecklat symptom, placeras i denna grupp och övervakas dagligen. Om någon häst plötsligt skulle visa symptom på klinisk sjukdom, flyttas den utan dröjsmål till den röda gruppen.

GRÖN GRUPP
Här placeras alla hästar som inte varit i kontakt med någon häst i den röda- eller gula gruppen. Om en häst skulle visa tecken på sjukdom, flyttas den direkt till den röda gruppen.

För att behålla smittskydd i minnet kan du ladda hem vår broschyr och ha tillgänglig i stallet.

Tips & råd för hästägare

Bör smittade hästar behandlas medicinskt?

Behandling av akuta fall

De flesta hästar som insjuknar tillfrisknar utan behandling, men återhämtningsperioden är ganska lång – vanligen mellan tre och sex veckor, om inga komplikationer tillstöter. Om hästar som har exponerats för smitta tidigt behandlas med antibiotika (penicillin) kan det förhindra att bölder bildas.

Men:
  • Bölder i lymfknutor kan snabbt växa sig så stora att antibiotika inte kan tränga in tillräckligt djupt.
  • Behandling kan krävas under flera veckor, och infektionen kan ändå blossa upp igen när behandlingen upphör.
  • Behandling med antibiotika kan störa den naturliga immunprocessen.

Allvarliga fall kräver akutbehandling med antibiotika, kortikosteroider och/eller operation (trakeotomi).

Behandling av smittbärare

  • Konkrement avlägsnas fysiskt.
  • Bensylpenicillinprokain administreras i luftsäckarna.
  • Systemiska antibiotika ges under två veckor.
  • Upprepade endoskopier och sköljningar tills infektionsfrihet konstateras.

Kvarkas globala förekomst

Kvarka tillhör de vanligaste infektionssjukdomarna som diagnostiseras på hästar. Mellan 2016 och 2020 hade vi i genomsnitt 76 utbrott om året, i Sverige.

Vid vissa större utbrott kan hundratals hästar smittas, med avsevärda konsekvenser såväl ekonomiskt som när det gäller djurens välbefinnande.

Endast Island är fritt från kvarka.

Både hästarna och s. Equi (kvarka) är globetrotters

Hästar transporteras omkring i hela världen för hästevenemang och försäljningar. På så sätt kan även infektioner spridas globalt. Nyligen skapades en global plattform som ska övervaka S. equi. Totalt 670 isolat från 19 länder undersöktes. Detta unika projekt visade med en rad exempel hur S. equi sprids i hela världen, liksom vikten av att förebygga smittspridning genom smittskyddsrutiner och diagnostiska tester. Studien identifierade sex breda stammar (BAPS-typer) av S. equi, varav typen BAPS2 har uppstått i Europa och dominerar där (Mitchell m.fl., 2021, Microbal Genomics).

UK, Utbrott 152

Förenade Arabemiraten, utbrott 2

Argentina, utbrott 1

Samma variant av S. equi återfanns i polohästar från Argentina, Förenade Arabemiraten och UK, vilket framhäver ett exempel på internationell spridning av S. equi.

Hur bekräftas kvarka diagnostiskt?

I diagrammet nedan beskrivs Odling, PCR och ELISA:

BESKRIVNING FÖRDELAR NACKDELAR ANVÄNDNINGSOMRÅDEN
ODLING Kliniska prover (aspirat från bölder, nässvabbprov, näs-/halssvabbprov resp. -sköljningar eller luftsäckssköljningar) påförs ett näringssubstrat där levande S. equi-bakterier kan växa under 24 timmar. Bakteriekolonierna odlas sedan i näringsmedier med laktos, sorbitol eller trehalos. S. equi fermenterar inte dessa sockerarter (det vill säga mediet surnar inte och pH-indikatorn förblir violett). Andra bakteriearter, såsom S. zooepidemicus, fermenterar laktos och/eller sorbitol, och mediet blir då gult. Bevisar förekomsten av livskraftiga S. equi-bakterier. Tar flera dagar. Dålig sensitivitet (60 procent). Kräver att S. equi utsöndras. Negativt resultat för fermentering (det sockerhaltiga mediet surnar inte) = positivt provsvar för S. equi. Kontaminering med andra bakterier är därför problematiskt för denna typ av test. Bekräfta kvarka med aspirat från lymfknutor med bölder.
PCR Efter centrifugering av de kliniska proverna (se ovan) erhålls en platta av celler. DNA renas ur denna och med PCR konstateras närvaron av en eller flera S. equi-specifika gener. Snabbt (resultat samma dag – testet kan utföras på 1 timme). >90 procents sensitivitet och >95 procents specificitet = det mest tillförlitliga testet. Kontaminerad utrustning (endoskop m.m.) kan resultera i falska positiva svar. Kräver att S. equi utsöndras. Bekräfta akuta och persistenta fall av kvarka.
ELISA Ett blodprov får koagulera och serumet tillvaratas. Serumet späds och appliceras på testplattor. Antikroppar mot två testproteiner från S. equi binder till testplattorna och upptäcks med hjälp av en anti-häst-antikropp, som gulfärgar testet. Ju gulare färg testet har, desto fler antikroppar har bundit till de båda S. equi-testproteiner som fanns i provet. Testresultat på 0,5 eller mer utgör positiva testsvar. Lätthanterad provtagning (1 ml blodserum räcker).

Snabba resultat (samma dag).

> 90% sensitivitet för nylig exponering.

> 95% specificitet avseende kvarka.

Upptäcker inte alla smittoexponerade hästar (antikroppar uppträder i blodserum först två veckor efter smittotillfället). Persisterande smittbärare? Screeningverktyg som identifierar hästar som behöver ytterligare utredning.

Ytterligare upplysningar

Lär dig mer om kvarka, hantering av utbrott och smittskyddsrutiner:

Till toppen